Om vokalen lÄter kort, dubblar du konsonanten efter. Katt har kort a, sÄ dubbelt t. Kat med ett t finns inte! TÀnk: sÀger du a snabbt? DÄ dubbla!
Om vokalen lÄter lÄng, skriver du bara en konsonant. Bil har lÄngt i, sÄ bara ett l. Mat har lÄngt a, sÄ bara ett t. Lyssna pÄ vokalen!
Glass (man Ă€ter) och glas (man dricker ur). Vill (vill ha) och vil (finns inte â det stavas alltid vill!). Natt (mörkt) och nat (finns inte).
Bil = lÄngt i, ett l. Buss = kort u, dubbelt s. TÀnk dig att bilen har en lÄng vÀg (lÄng vokal) och bussen gör korta stopp (kort vokal).
SĂ€g ordet högt och lyssna. HĂ„ller du vokalen lĂ€nge? Enkel konsonant. SĂ€ger du vokalen snabbt? Dubbel konsonant. Ăva med: bok, boll, tak, tack.
Vissa ord följer inte regeln perfekt. "Och" har kort o men bara ett ch. LÀr dig undantagen som specialord. De flesta ord följer regeln!
Sje-ljudet lĂ„ter som "sj" â som i sjö, station och garage. Det kan stavas pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt! Det Ă€r ett av svenskans svĂ„raste ljud att stava.
Sjö, sjuk, sjunga, sjunka. NÀr ordet börjar med sj- Àr det enkelt! MÄnga vanliga ord börjar pÄ sj-.
Skina, sked, skör, skÀl. Sk framför e, i, y, À, ö ger sje-ljud. Men sk framför a, o, u, Ä ger vanligt sk-ljud som i skola.
StjĂ€rna, skjorta, mission. Samma ljud â helt olika stavning! Du mĂ„ste lĂ€ra dig dessa ord utantill. Det finns inget enkelt trick.
Station, nation, pension. Ăndelserna -tion och -sion uttalas med sje-ljud. De kommer frĂ„n latin. MĂ„nga fina ord slutar sĂ„!
Choklad, chef, garage, generös. LÄnord frÄn franska har ofta sje-ljud stavat med ch eller ge. TÀnk "franskt = konstigt stavat".
Ng-ljudet hörs i ord som ring, kung och sĂ„ng. Det Ă€r ett nasalt ljud â luften gĂ„r genom nĂ€san. SĂ€g "ng" och kĂ€nn efter!
Ring, lÄng, sÄng, ung. Ng-ljudet stavas oftast ng. Det kommer nÀstan alltid efter en kort vokal.
Bank, tank, tÀnk, funk. N före k lÄter som ng! Det stavas nk men uttalas "ngk". En bil-tank uttalas "tangk".
Finger, hunger, inga. N före g ger ng-ljud. Finger uttalas "fing-er", inte "fin-ger".
Regn, lugn, ugn. Gn i slutet av ord uttalas som "ng" bakvÀnt! Regn sÀgs "reng". Ugn sÀgs "ung". Knepigt men vanligt!
Lyssna noga! Kung har ng-ljud (stĂ€mt). Kunk har nk-ljud (ostĂ€mt k i slutet). Ring â rink. SĂ€ng â sĂ€nk. Hör du skillnaden?
Djur, djup, djÀrv. D:et i dj- uttalas inte! Du sÀger "jur", inte "djur". Det stumma d:et finns kvar frÄn fornsvenskan.
Gnista, gnog. G:et före n i början av ord Àr stumt. Du sÀger "nista", inte "gnista". Samma sak i "gnu".
HjÀlp, hjul, hjÀrta. H:et i hj- Àr stumt! Du sÀger "jÀlp". Det stumma h:et fanns i uttalet förr men försvann.
VÀrld, Karl. L:et uttalas inte alltid. Du sÀger "vÀrd" och "Kar". MÄnga namn har stumma bokstÀver!
Rött, stort, smÀlt. T:et i slutet efter d Àr ibland stumt. "HÀrdt" (gammalt) blev "hÀrt" i uttalet men "hÀrd" i skrift.
Svenska stavningen faststÀlldes för lÀnge sedan. Uttalet har Àndrats men stavningen hÀnger kvar. Det Àr som en bil med gammal registreringsskylt!
"De" Ă€r subjekt (de springer). "Dem" Ă€r objekt (jag ser dem). I talsprĂ„k sĂ€ger vi "dom" för bĂ„da. I skrift â testa med "vi/oss": vi=de, oss=dem.
Svenska skriver ihop sammansatta ord! "Bilverkstad" inte "bil verkstad". "Flygplats" inte "flyg plats". TÀnk: Àr det en sak? Skriv ihop!
"Och" Àr det korrekta ordet i skrift. "à " Àr bara talsprÄk. Skriv alltid "och" i texter, uppsatser och meddelanden.
"Var" = plats (var Àr du?). "Vart" = riktning (vart gÄr du?). Var = befinner sig. Vart = pÄ vÀg mot.
"Mig", "dig", "sig" Àr korrekt i skrift. "Mej", "dej", "sej" Àr talsprÄk. Skriv mig i skoluppgifter!
Stor bokstav i början av meningar och namn. Sverige, Volvo, Axel â alltid stor bokstav. MĂ„nader och veckodagar har liten bokstav pĂ„ svenska!
Testa din stavning! 10 frÄgor, 60 sekunder per frÄga.