Stapeldiagram visar saker med stĂ„ende eller liggande staplar. Ju högre stapel, desto mer. Perfekt för att jĂ€mföra saker â som vilken bilmodell som sĂ€ljer mest.
Cirkeldiagram visar delar av en helhet, som en pizza. Varje tÄrtbit visar en andel. Om 50% gillar fotboll blir den biten halva cirkeln.
Linjediagram visar hur nÄgot förÀndras över tid. Linjen gÄr upp eller ner. Bra för att visa temperatur under en vecka eller bilförsÀljning per mÄnad.
Punktdiagram visar samband mellan tvÄ saker. Varje punkt Àr ett vÀrde. Om punkterna bildar en linje uppÄt finns ett positivt samband.
Histogram liknar stapeldiagram men visar intervall. Staplarna sitter ihop. Bra för att visa hur betyg fördelar sig i en klass â de flesta i mitten.
Kolla alltid: Vad visar axlarna? Vad Àr enheten? Börjar y-axeln pÄ noll? Ett diagram som inte börjar pÄ noll kan lura dig att tro skillnaden Àr större.
Addera alla tal och dela med antalet. Om du har 3, 5, 7: summan Àr 15, antalet 3, medelvÀrdet 15÷3=5. Det kallas ocksÄ genomsnitt. TÀnk snittfart pÄ en bilresa!
Median Àr det mittersta vÀrdet nÀr du sorterar talen. I 2, 5, 8 Àr medianen 5. Om det finns jÀmnt antal tal tar du medelvÀrdet av de tvÄ i mitten.
TypvÀrdet Àr det vanligaste talet. I 3, 5, 5, 7, 8 Àr typvÀrdet 5 (det förekommer flest gÄnger). En lista kan ha flera typvÀrden eller inget alls.
Variationsbredden Ă€r skillnaden mellan största och minsta vĂ€rdet. Om talen Ă€r 3, 7, 12 blir variationsbredden 12â3=9. Visar hur spridda vĂ€rdena Ă€r.
Om 9 personer tjÀnar 20 000 kr och en tjÀnar 1 000 000 kr blir medellönen 118 000 kr. Medianlönen 20 000 kr visar verkligheten bÀttre! ExtremvÀrden pÄverkar medelvÀrdet.
Snittförbrukning i en bil rĂ€knas med medelvĂ€rde. Medeltemperatur i juli. Medelhöjd i en klass. Statistik finns överallt â du anvĂ€nder det mer Ă€n du tror!
Sannolikhet mÀter chansen att nÄgot hÀnder. Det skrivs som ett tal mellan 0 och 1, eller i procent. 0 = omöjligt. 1 = sÀkert. 0,5 = fifty-fifty.
En tĂ€rning har 6 sidor. Chansen att slĂ„ en sexa: 1 av 6 â 17%. Chansen att slĂ„ jĂ€mnt tal (2,4,6): 3 av 6 = 50%. Varje sida har lika stor chans.
Ett mynt har 2 sidor. Chansen för krona: 1/2 = 50%. Ăven om du fĂ„tt krona 5 gĂ„nger i rad â nĂ€sta kast har fortfarande 50% chans. Myntet har inget minne!
En kortlek har 52 kort. Chansen att dra ett ess: 4/52 â 7,7%. Chansen att dra ett hjĂ€rter: 13/52 = 25%. Ju fler kort som passar, desto högre sannolikhet.
TvÄ hÀndelser Àr oberoende om de inte pÄverkar varandra. Att kasta en tÀrning pÄverkar inte nÀsta kast. Multiplicera sannolikheterna: P(6 och 6) = 1/6 à 1/6 = 1/36.
VÀderprognos: 70% regn. Lottovinst: 1 pÄ 7 miljoner. Att bilen startar: nÀra 100%. Vi bedömer sannolikheter hela tiden, ofta utan att tÀnka pÄ det!
En frekvenstabell visar hur ofta nÄgot förekommer. Om du rÀknar bilfÀrger: 5 röda, 3 blÄa, 2 vita. Frekvensen för rött Àr 5. Enkel och tydlig!
Relativ frekvens visar andelen i procent eller decimaltal. 5 röda av 10 bilar = 5/10 = 50%. Det gör det lÀttare att jÀmföra grupper av olika storlek.
En korstabell jÀmför tvÄ saker samtidigt. Rader: pojkar/flickor. Kolumner: gillar fotboll/basket. Siffrorna i cellerna visar hur mÄnga i varje kombination.
En strecklista rÀknar saker med streck: |||| = 4. Det femte strecket dras snett: ||||/ = 5. Det gör det lÀtt att rÀkna i grupper om fem!
Att sortera data frÄn minst till störst hjÀlper dig hitta median, typvÀrde och variationsbredd. Det visar ocksÄ om det finns extremvÀrden som sticker ut.
Ge tabellen en tydlig rubrik. Namnge kolumner och rader. Skriv enheten (kr, kg, st). Dubbelkolla summorna. En bra tabell gör information lÀttare att förstÄ!
Testa vad du kan om statistik! 10 frÄgor, 60 sekunder per frÄga.